Kan en mygga bli full?
Jag var på stadsfesten sommaren 2006 i Kramfors och det var hur mycket mygg som helst. Då en dag strax efteråt satt jag på fiket där jag jobbade, jag hade bara haft två kunder på halva dagen. Då kom jag på att jag skulle räkna alla mina myggbett. Jag hade 21 på benen, 17 på ryggen, 5 på benen och 4 i hårbotten, det blev 47 stycken totalt.
Jag hade druckit en hel del på stadsfesten och var redigt onykter. Då började jag fundera där i min ensamhet på fiket om de myggor som druckit mitt blod blivit fulla och däckat i någon buske eller nåt. Men tänk om någon av dem var minderårig, vad skulle deras mamma säga? Men jag behöver nog inte oroa mig för att ha langat, de snodde ju för fasen blodet av mig. Rackarns, har de nån aning om vad alkohol kostar nu för tiden? Men det kan väl egentligen inte gå åt så mycket till 47 myggor. De har ju så små magar. 15 stycken på en droppe kanske, det blir lite drygt tre droppar. Ok, det bjuder jag väl på, men det är tacken det, att lämna kvar kliande bett efter sig.
Jag hade druckit en hel del på stadsfesten och var redigt onykter. Då började jag fundera där i min ensamhet på fiket om de myggor som druckit mitt blod blivit fulla och däckat i någon buske eller nåt. Men tänk om någon av dem var minderårig, vad skulle deras mamma säga? Men jag behöver nog inte oroa mig för att ha langat, de snodde ju för fasen blodet av mig. Rackarns, har de nån aning om vad alkohol kostar nu för tiden? Men det kan väl egentligen inte gå åt så mycket till 47 myggor. De har ju så små magar. 15 stycken på en droppe kanske, det blir lite drygt tre droppar. Ok, det bjuder jag väl på, men det är tacken det, att lämna kvar kliande bett efter sig.
Konstigt va...
När jag bodde i Umeå hade jag ett element precis bakom huvudändan på sängen och en fönsterkarm precis ovanför där jag alltid brukade lägga mobilen.
En morgon när jag vaknade av att larmet gick på mobilen tog jag yrvaket fram den för att stänga av. Då läste jag på skärmen "Vill du stänga av elementet?" Jag var väldigt trött, men jag flyttade på kuddarna så de inte skulle bli för upphettade och sen gick jag och gjorde mig i ordning för en ny arbetsdag.
Sedan när jag stod och borstade tänderna kom jag att tänka på det där igen. Vad i sjutton ville mobilen veta om jag ville stänga av elementet för? Nyfiken som jag är ställde jag om väckaren en minut och då fick jag se att det stod "Vill du stänga av alarmet?". Så logiskt, va tokigt det kan bli de gånger man inte är riktigt hundra.
Ställde förresten om väckarklockan i sömnen ett halvår innan. Jag kom då till jobbet en timme för sent. Jag tror inte att chefen tyckte det var en "bra" ursäkt.
En morgon när jag vaknade av att larmet gick på mobilen tog jag yrvaket fram den för att stänga av. Då läste jag på skärmen "Vill du stänga av elementet?" Jag var väldigt trött, men jag flyttade på kuddarna så de inte skulle bli för upphettade och sen gick jag och gjorde mig i ordning för en ny arbetsdag.
Sedan när jag stod och borstade tänderna kom jag att tänka på det där igen. Vad i sjutton ville mobilen veta om jag ville stänga av elementet för? Nyfiken som jag är ställde jag om väckaren en minut och då fick jag se att det stod "Vill du stänga av alarmet?". Så logiskt, va tokigt det kan bli de gånger man inte är riktigt hundra.
Ställde förresten om väckarklockan i sömnen ett halvår innan. Jag kom då till jobbet en timme för sent. Jag tror inte att chefen tyckte det var en "bra" ursäkt.
Oops på Obs!
Det var en tjejkompis som jobbade på OBS i Umeå som berättade om en rolig sak som hände en dag.
Det var en mamma och hennes dotter som var på OBS och handlade. De hade bland annat köpt en stor porslinsträgårdstomte. Efter ett kort tag kom de tillbaka in och ville reklamera tomten för ansiktet var helt sönder och det hade hon inte märkt. Personalen blev fundersamma och sa att det borde de ju ha märkt att hela ansiktet var borta. Mamman var väldigt bestämd om att få pengarna tillbaka. Plötsligt säger dottern:
- Men var det inte för att du tappade den på parkeringen då, mamma!?
Det var en mamma och hennes dotter som var på OBS och handlade. De hade bland annat köpt en stor porslinsträgårdstomte. Efter ett kort tag kom de tillbaka in och ville reklamera tomten för ansiktet var helt sönder och det hade hon inte märkt. Personalen blev fundersamma och sa att det borde de ju ha märkt att hela ansiktet var borta. Mamman var väldigt bestämd om att få pengarna tillbaka. Plötsligt säger dottern:
- Men var det inte för att du tappade den på parkeringen då, mamma!?
Va fan tänkte ja inte på det för?
En dag var jag på IKSU i Umeå och tränade, de stängde 23.00 och jag gick därfrån tio i. Jag tänkte jag är ju lugnt hemma till fem över, då hinner jag ju med några saker jag måste få gjort innan jag gå och lägger mig. När jag kom ut och skulle låsa upp cyckeln hittar jag inte cyckelnyckeln. Klantaschel tänkte jag, hur lyckas man, jag lägger den ju alltid i jackfickan.
Nu blev det brottom att hitta den innan de stängde. Jag sprang in och letade i väskan och i skåpet i omklädningsrummet. Jag pratade med tjejen i receptionen och lämnade mobilnumret om de skulle hitta den.
Massor av tankar dök upp. Hur ska jag ta mig till jobbet imorgon? Nej, just ja, jag är ju ledig imorgon, men i övermorgon då? Då måste jag ju köpa busskort, jag som skulle spara in på det. Eller så åker jag ner till stan och köper ett lås och ringer vaktmästaren och ber honom knipsa av låset. Jag som skulle vara hemma till fem över, där sprack den planen. *SUCK*. Det blir aldrig som man tänkt sig.
Jag stoppade händerna i byxfickorna beredd att knata iväg hemmåt och lämna cyckeln. Plötsligt hittade jag nyckeln där. Hur dum får man vara, sa jag till mig själv. Jag skulle aldrig ha kommit på tanken att leta i byxfickorna, för där skulle jag inte stoppa den. Men den här gången hade jag tydligen gjort det då. Jag måste börja få lite mer rutin på saker.
När jag cyklade hem tänkte jag tillbaka på det där med att det aldrig blir det man tänkt på. När jag var yngre brukade jag, när jag gick ensam i mörkret, tänka på otäcka saker som skulle kunna hända, för då händer det inte. Till exempel att nu kommer jag bli knivstucken, våldtagen, rånad eller skjuten. Fast då blev jag ju rädd att jag skulle ha missat att tänka på något. Jag skulle ju ha kunnat bli torterad, fått ögonen utstuckna eller fått en högaffel intryckt i magen. Vad som helst skulle ju kunna hända.
Jag tror lite på ödet, att om nånting dåligt ska hända mig, händer det vad jag än tänker på. Jag skulle nog aldrig ha tänkt på att ett stort kassaskåp skulle ha dimpt ner i huvudet på mig från ovan. Och just i det ögonblicket när man ligger där, platt som en linoleummatta och själen flyger till himmelen säger man till sig själv:
- Vad fan tänkte jag inte på det för?
Nu blev det brottom att hitta den innan de stängde. Jag sprang in och letade i väskan och i skåpet i omklädningsrummet. Jag pratade med tjejen i receptionen och lämnade mobilnumret om de skulle hitta den.
Massor av tankar dök upp. Hur ska jag ta mig till jobbet imorgon? Nej, just ja, jag är ju ledig imorgon, men i övermorgon då? Då måste jag ju köpa busskort, jag som skulle spara in på det. Eller så åker jag ner till stan och köper ett lås och ringer vaktmästaren och ber honom knipsa av låset. Jag som skulle vara hemma till fem över, där sprack den planen. *SUCK*. Det blir aldrig som man tänkt sig.
Jag stoppade händerna i byxfickorna beredd att knata iväg hemmåt och lämna cyckeln. Plötsligt hittade jag nyckeln där. Hur dum får man vara, sa jag till mig själv. Jag skulle aldrig ha kommit på tanken att leta i byxfickorna, för där skulle jag inte stoppa den. Men den här gången hade jag tydligen gjort det då. Jag måste börja få lite mer rutin på saker.
När jag cyklade hem tänkte jag tillbaka på det där med att det aldrig blir det man tänkt på. När jag var yngre brukade jag, när jag gick ensam i mörkret, tänka på otäcka saker som skulle kunna hända, för då händer det inte. Till exempel att nu kommer jag bli knivstucken, våldtagen, rånad eller skjuten. Fast då blev jag ju rädd att jag skulle ha missat att tänka på något. Jag skulle ju ha kunnat bli torterad, fått ögonen utstuckna eller fått en högaffel intryckt i magen. Vad som helst skulle ju kunna hända.
Jag tror lite på ödet, att om nånting dåligt ska hända mig, händer det vad jag än tänker på. Jag skulle nog aldrig ha tänkt på att ett stort kassaskåp skulle ha dimpt ner i huvudet på mig från ovan. Och just i det ögonblicket när man ligger där, platt som en linoleummatta och själen flyger till himmelen säger man till sig själv:
- Vad fan tänkte jag inte på det för?
En bra mamma!?
Jag hade varit på IKSU träningshallen i Umeå och tränat och stod och bytte om efter duschen. Brevid mig stod en mamma och hennes dotter, som var kring 8 år. Plötsligt frågade dottern:
- Tycker du att du är en bra mamma!?
- Jag försöker så gott jag kan, tycker du att jag är en bra mamma!?
- Ja, jag tycker du är bra som du är.
- Vad bra, kom ihåg det när du blir äldre.
- Varför det?
- För nån gång i livet tycker alla barn att sina föräldrar är skrutt!
- Tycker du att du är en bra mamma!?
- Jag försöker så gott jag kan, tycker du att jag är en bra mamma!?
- Ja, jag tycker du är bra som du är.
- Vad bra, kom ihåg det när du blir äldre.
- Varför det?
- För nån gång i livet tycker alla barn att sina föräldrar är skrutt!
Galet på Överskottsbolaget
Efter studenten flyttade jag till Umeå och började jobba på Överskottsbolaget. Det är ju verkligen ett kapitel för sig. Folk är ju helt vrickade som handlar där, då pratar jag mest om stammisarna, de som handlar där minst en gång i månaden.
En dam, kring 50-årsåldern, rätt grå och trist person, kollar ofta ner i marken för att undvika ögonkontakt, stora bruna glajjor, basker, axellång brungrå page och lång brun kappa, lång men väldigt tunn människa. Hon handlar ofta men väldigt lite varje gång, den här gången när hon kom till kassan tog hon fram almanackan och visade kassören mitt emot mig. Hon pekade på dagens namn och sa väldigt tyst "Helena". Han frågade om hon hade namnsdag, hon nickade försiktigt och log en aning, sedan gick hon över till mig och gjorde likadant. jag gratulerade henne och hon såg nöjd ut och smög iväg. Stackars människa, känner hon ingen som kan gratta henne på namnsdagen att hon måste gå till ÖoB för att bli uppmärksammad, det är ju tragiskt.
En annan kvinna i 40-årsåldern brukar alltid räkna ut i förväg hur mycket det blir när hon kommer till kassan, det brukar oftast vara 29 eller 34 kronor. Innan jag säger vad det blir brukar hon alltid fråga "visst blir det 29 kronor?" Om det inte blir den summan hon trott springer hon ut ur butiken och lämnar allt.
En sak som var särskillt roligt var när en man gick till Per i kassan mitt emot mig och skulle betala för en maskin av något slag som var riktigt stor. Han kunde inte ställa den på rullbandet utan man var tvungen att använda scannern med sladd. Per bad mannen att leta efter streckkoden så han kunde läsa av, men mannen hittade den ingenstans. Jag såg den från mitt håll och sa: "Sno den!". Kunden tittade förvirrat på mig och funderade några sekunder och stakade fram "Ehhh...nej, så kan man väl inte göra!!!?" Jag skrattade till och svarade "Nej det är nog ingen bra idé, men sno PÅ den, så hittar du streckkoden".
På allvar trodde han verkligen att jag uppmande honom att stjäla maskinen. Korkat!! Ja men visst, det är ju sååå billigt på ÖoB att varför inte skänka bort det på en gång, vad gör det för skillnad!? Jag tror han hade sån där Comviq frilla, inte full täckning nånstans.
En annan dag när jag satt i kassan kom en dam och handlade av mig och plötsligt sa hon:
- Kom här ska jag hjälpa dig!
Hon sträckte fram händerna och rättade till min krage på skjortan som hade vikt sig lite. Jag blev så paff, men det var ju lite roligt, väldigt oväntat. Sedan sa hon:
- Ja, du vet, man blir så när man blivit mormor och farmor. Jag skrattade till och sa att jag inte skulle glömma henne i första taget. Det var bra tyckte hon.
En sak som är så urbota dumt. Om man säger "Det blir 124 och 50 tack!" så kan vissa fråga "124 och vadå, sa du?" Men alltså, vad förväntar de sig för svar där? "124 och 35 öre tack" eller "124 och ha en bra dag, tack". 50-öringar borde avskaffas, de går mig på nerverna.
När vi ändå är inne på ören kan ja berätta om en gång när jag var tillsammans med min dåvarande pojkvän Linus. Vi satt och pratade över msn och det började bli sent och dags att säga god natt. Den här konversationen utspelade sig:
EVIS: Puss och nitti!
EVIS: Hahaha, jag är så van att sitta i kassan på ÖoB nu, fem och nitti, nitton och nitti. Det ska stå natti.
LINUS: Hehe, okej, kram och femti!
En dam, kring 50-årsåldern, rätt grå och trist person, kollar ofta ner i marken för att undvika ögonkontakt, stora bruna glajjor, basker, axellång brungrå page och lång brun kappa, lång men väldigt tunn människa. Hon handlar ofta men väldigt lite varje gång, den här gången när hon kom till kassan tog hon fram almanackan och visade kassören mitt emot mig. Hon pekade på dagens namn och sa väldigt tyst "Helena". Han frågade om hon hade namnsdag, hon nickade försiktigt och log en aning, sedan gick hon över till mig och gjorde likadant. jag gratulerade henne och hon såg nöjd ut och smög iväg. Stackars människa, känner hon ingen som kan gratta henne på namnsdagen att hon måste gå till ÖoB för att bli uppmärksammad, det är ju tragiskt.
En annan kvinna i 40-årsåldern brukar alltid räkna ut i förväg hur mycket det blir när hon kommer till kassan, det brukar oftast vara 29 eller 34 kronor. Innan jag säger vad det blir brukar hon alltid fråga "visst blir det 29 kronor?" Om det inte blir den summan hon trott springer hon ut ur butiken och lämnar allt.
En sak som var särskillt roligt var när en man gick till Per i kassan mitt emot mig och skulle betala för en maskin av något slag som var riktigt stor. Han kunde inte ställa den på rullbandet utan man var tvungen att använda scannern med sladd. Per bad mannen att leta efter streckkoden så han kunde läsa av, men mannen hittade den ingenstans. Jag såg den från mitt håll och sa: "Sno den!". Kunden tittade förvirrat på mig och funderade några sekunder och stakade fram "Ehhh...nej, så kan man väl inte göra!!!?" Jag skrattade till och svarade "Nej det är nog ingen bra idé, men sno PÅ den, så hittar du streckkoden".
På allvar trodde han verkligen att jag uppmande honom att stjäla maskinen. Korkat!! Ja men visst, det är ju sååå billigt på ÖoB att varför inte skänka bort det på en gång, vad gör det för skillnad!? Jag tror han hade sån där Comviq frilla, inte full täckning nånstans.
En annan dag när jag satt i kassan kom en dam och handlade av mig och plötsligt sa hon:
- Kom här ska jag hjälpa dig!
Hon sträckte fram händerna och rättade till min krage på skjortan som hade vikt sig lite. Jag blev så paff, men det var ju lite roligt, väldigt oväntat. Sedan sa hon:
- Ja, du vet, man blir så när man blivit mormor och farmor. Jag skrattade till och sa att jag inte skulle glömma henne i första taget. Det var bra tyckte hon.
En sak som är så urbota dumt. Om man säger "Det blir 124 och 50 tack!" så kan vissa fråga "124 och vadå, sa du?" Men alltså, vad förväntar de sig för svar där? "124 och 35 öre tack" eller "124 och ha en bra dag, tack". 50-öringar borde avskaffas, de går mig på nerverna.
När vi ändå är inne på ören kan ja berätta om en gång när jag var tillsammans med min dåvarande pojkvän Linus. Vi satt och pratade över msn och det började bli sent och dags att säga god natt. Den här konversationen utspelade sig:
EVIS: Puss och nitti!
EVIS: Hahaha, jag är så van att sitta i kassan på ÖoB nu, fem och nitti, nitton och nitti. Det ska stå natti.
LINUS: Hehe, okej, kram och femti!
Roliga namn
En kompis från Örnsköldsvik, Daniel, berättade en gång att han kände en hockeyspelare från Kramfors som hette Tobias Cock. Det var ju tur för honom att han inte hetter Dick eller något sånt i förnamn då. Vi säger att han skulle ha varit i England hos några och råkat rapa vid matbordet, det är svårt att klara sig ur den situationen om man ursäktar sig med "I like to rape" om man dessutom heter Dick Cock.
Den här killen skulle i sånna fall kunna dela med sig lite av sin överflödighet till fotbollsdomaren Inge Kön från Nordingrå.
Daniel berättade även om hv71´s målvakt Bo Ahl vars fru heter Ann. Jag hade nog behållt mitt efternamn i en sån shitty situation.
En annan kille från Örnsköldsvik som heter Erik Ronn, skulle egentligen ha hetat Per, men det blev inte riktigt så. Min kompis lillasyster skulle ha hetat Maja, men hennes föräldrar gick en dag förbi en container där det var klottrat "bajamaja", så hon fick heta Elsa i stället.
Den här killen skulle i sånna fall kunna dela med sig lite av sin överflödighet till fotbollsdomaren Inge Kön från Nordingrå.
Daniel berättade även om hv71´s målvakt Bo Ahl vars fru heter Ann. Jag hade nog behållt mitt efternamn i en sån shitty situation.
En annan kille från Örnsköldsvik som heter Erik Ronn, skulle egentligen ha hetat Per, men det blev inte riktigt så. Min kompis lillasyster skulle ha hetat Maja, men hennes föräldrar gick en dag förbi en container där det var klottrat "bajamaja", så hon fick heta Elsa i stället.
Det e ju faan säger jag bara.
Det här var en dag när jag var 17 år, bodde hos mamsen på vischan, långt ifrån all civilisation för att hårddra.
Dagen börjar med att jag vaknar, mamma och sambon Wäinö hade dragit till stan, så jag var ensam hemma. Jag skulle åka till min kompis Kattis för att byta julklappar, det var veckan innan julafton. Jag kollade i busslistan, det fanns bara en buss jag kunde åka med, den gick tio över elva. Hon bor alltså 2 mil ifrån mig. Jag går ut till bussen tio minuter innan den skulle komma och passar på att skicka ett mess till mamma "Jag önskar mig långkallingar och boxertrosor i julklapp, det är kallt nu..". Klockan blev tjugo över och jag börjar inse att bussen inte skulle komma. Jag går hem igen, lätt irriterad, ringer upp bussbolaget. "Tyvärr, den bussen går bara på sommaren!". Feeel svaaar, tänkte jag, irritationsnivån stiger från lätt till tung. Den enda jävla buss som går på hela dagen, går inte. Jävla Norrland.
Jag ringde syrran, hon skulle ändå åt det hållet ett par timmar senare, det fick väl gå då. Så medans jag väntade slog jag in lite julklappar, värmde på lite starkvinsglögg
för att lätta upp stämningen lite. Skitäckligt, till en början, men sen domnade smaklökarna så det ordnade upp sig. Happ, bara äckliga godisar kvar i alladinasken, de goda går ju åt så fort...Kul jul!
Dagen börjar med att jag vaknar, mamma och sambon Wäinö hade dragit till stan, så jag var ensam hemma. Jag skulle åka till min kompis Kattis för att byta julklappar, det var veckan innan julafton. Jag kollade i busslistan, det fanns bara en buss jag kunde åka med, den gick tio över elva. Hon bor alltså 2 mil ifrån mig. Jag går ut till bussen tio minuter innan den skulle komma och passar på att skicka ett mess till mamma "Jag önskar mig långkallingar och boxertrosor i julklapp, det är kallt nu..". Klockan blev tjugo över och jag börjar inse att bussen inte skulle komma. Jag går hem igen, lätt irriterad, ringer upp bussbolaget. "Tyvärr, den bussen går bara på sommaren!". Feeel svaaar, tänkte jag, irritationsnivån stiger från lätt till tung. Den enda jävla buss som går på hela dagen, går inte. Jävla Norrland.
Jag ringde syrran, hon skulle ändå åt det hållet ett par timmar senare, det fick väl gå då. Så medans jag väntade slog jag in lite julklappar, värmde på lite starkvinsglögg
för att lätta upp stämningen lite. Skitäckligt, till en början, men sen domnade smaklökarna så det ordnade upp sig. Happ, bara äckliga godisar kvar i alladinasken, de goda går ju åt så fort...Kul jul!
Kattmögel!!!??
Jag har en förmåga att läsa fel rätt ofta och förvränga till min egna version så det blir lite roligt av det hela. Särskilt när jag läser dagstidningar.
En dag läste jag i Tidningen Ångermanland en artikel vars rubrik löd "Kattmögel avslöjad i dansk video". Det blev för svårt för mig, fick offra en livlina och ringde en vän. "Sara, va fan är kattmögel för nånting!?" Hon hade inte en aning, tack så mycket, skulle ha frågat publiken i stället. Utan att läsa artikeln drog jag min egen slutsats av det hela:
"En norsk bondkatt kröp för en månad sedan in i en dansk pensionärs video och blev fast där, då vederbörandes ägare varken såg eller hörde särskillt bra och därmed inte kunde trycka på eject. Efter en tid hade katten dött och möglat. Kort därefter var några representanter ur HDFF (Husdjursfrämjandets förening) ute på en liten inspektion hos alla husdjursägare för att göra en undersökning om hur väl omhändertagna husdjur blir i Danmark. Ordförandet i föreningen kände en oerhörd stank i närheten av TV:n. Förfärligt nog hittade de en möglig katt inuti videon. -Usch, det var fruktansvärt, jag har aldrig varit med om att en katt har blivit så illa behandlad. Det här kommer vi naturligtvis att anmäla, sa herr ordförande Brutengren i danska tv 2 igår kväll."
Nu stod det ju inte så här i tidningen. När jag läste rubriken en gång till såg jag att det stod "Köttmögel avslöjad i dansk video". Det var ett gäng danskar som hade gjort en videofilmsnutt om hur dålig hygienen är i danska slakterier. Mögligt kött som hängde bland färskt kött och rester i kvarnarna som spred bakterier vidare till de färdiga produkterna et.c.
Så fel det kan bli ibland.
En dag läste jag i Tidningen Ångermanland en artikel vars rubrik löd "Kattmögel avslöjad i dansk video". Det blev för svårt för mig, fick offra en livlina och ringde en vän. "Sara, va fan är kattmögel för nånting!?" Hon hade inte en aning, tack så mycket, skulle ha frågat publiken i stället. Utan att läsa artikeln drog jag min egen slutsats av det hela:
"En norsk bondkatt kröp för en månad sedan in i en dansk pensionärs video och blev fast där, då vederbörandes ägare varken såg eller hörde särskillt bra och därmed inte kunde trycka på eject. Efter en tid hade katten dött och möglat. Kort därefter var några representanter ur HDFF (Husdjursfrämjandets förening) ute på en liten inspektion hos alla husdjursägare för att göra en undersökning om hur väl omhändertagna husdjur blir i Danmark. Ordförandet i föreningen kände en oerhörd stank i närheten av TV:n. Förfärligt nog hittade de en möglig katt inuti videon. -Usch, det var fruktansvärt, jag har aldrig varit med om att en katt har blivit så illa behandlad. Det här kommer vi naturligtvis att anmäla, sa herr ordförande Brutengren i danska tv 2 igår kväll."
Nu stod det ju inte så här i tidningen. När jag läste rubriken en gång till såg jag att det stod "Köttmögel avslöjad i dansk video". Det var ett gäng danskar som hade gjort en videofilmsnutt om hur dålig hygienen är i danska slakterier. Mögligt kött som hängde bland färskt kött och rester i kvarnarna som spred bakterier vidare till de färdiga produkterna et.c.
Så fel det kan bli ibland.
Herr ordförande Brutengren